Halloo!

Jag har märkt att jag liksom har blivit beroende av att blogga! Bloggandet är en liten sak som har växt och tagit upp allt mer plats! typ som ett beroendemissbruk. Typ som Edith Piaf blev drogberoende efter arr Marcel dog i den där flygkraschen. Fast jag har ju inte precis förlorat någon i en flygkrasch dårå... Mitt beroende av bloggen har ökat betydligt efter skolavslutningen... Det är nog så att Jonas har lämnat en plats i en mitt hjärta precis som att Marcel lämnade ett i Edith Piaf's. Och istället för att fylla detta hål med droger så fyller jag det med ord. Jag saknar JONAS!!!!

nu ska jag baka spybullar!

*Hicky! du får mig att framstå som en läskig granne. Som den där grannen i Desperate Housewifes med alla bilderna på barn på väggen nere i källaren.

Åter till spybullarna..

Omg! Hicky får mig att framstå som värsta cybernörden utan liv i sin blogg! how rude!

Hur som helst så känner jag mig inte riktigt lika glamourig som mitt alter ego filippa- kärleksakuten. Istället för att sitta i min rosa snurrfåtölj sitter jag vid datorn och skriver gnagande inlägg likt en hamster i mina hemsydda grönrandiga sommarpyjamasbyxor och en förstor t-shirt. Klockan är tjugo i ett på natten och jag bloggar. Det är Hickys fel. Varför låter jag mig ens övertalas av en person vars namn liknar Frankensteins? Hickenstein & Frankenstein, Frankenstein & Hickenstein? Var det inte Frankenstein som var vetenskapsmannen och att han var det riktiga monstret? Nu saknar jag verkligen de där låånga svenskapassen med Kajsa. Fatta vad långt namn Mary Shelley har, Mary Wollenstonecraft Shelley. Snacka om brist på fantasi när upphovsmannen till namnet Wollenstonecraft kom på det. Typ satte ihop de tre första namnen han såg. Det skulle ju typ vara som att jag satte ihop ett efternamn av de tre första sakerna jag ser: iPodminihårbandskiva. Hur sjukt låter inte det?

Nej lilla filippa! nu ska det inte bli personangrepp här!

Jag säger då det Socker och Milk! Detta är Hickys fel, snark!